Hjälpmedel i enkätundersökningar
23 januari, 2026
De flesta frågeformulär har en viss respondentgrupp i åtanke, trots detta är frågor i undersökningar ofta konstruerade på standardiserade sätt. Vissa respondentgrupper kan kräva speciella hjälpmedel för att på bästa sätt kunna besvara de frågor som ställs. Vi går igenom några hjälpmedel som finns tillgängliga som stöd samt vilka specifika respondentgrupper som kan dra extra nytta av dessa hjälpmedel.
I vissa fall kan hjälpmedel vara väl behövliga för att förstärka och förtydliga frågan som ställs. Ett exempel på detta är användandet av bilder och grafik i enkäter men även i intervjuer.
Bilder som hjälpmedel
I intervjusammanhang kan bilder bistå med att skapa en god kontakt mellan den som blir intervjuad och den som intervjuar. Bilder kan även hjälpa till att fånga samt bibehålla intervjupersonens intresse. Det gäller dock att utöva försiktighet när det gäller vilka bilder som används.
Bilder skall användas för att förtydliga den text som finns tillgänglig. Ifall bilden inte logiskt hänger samman med texten kommer respondenterna ändå försöka knyta ihop text och bild. Rätt bilderna kan därmed förtydliga frågan medan fel bild kan skapa förvirring. Exempelvis om texten “röd” står skrivet i färgen röd går det snabbare för respondenten att registrera texten, medan om texten däremot är grön tar det betydligt längre tid för respondenterna att registrera textens betydelse.
Respondenter kommer även utgå från de bilder som presenteras och använda dessa som referenspunkt. Exempelvis, om en fråga handlar om respondenternas hälsa och bilden visar en individ som ligger sjuk i sin säng, kommer fler respondenter indikera att de anser sig själva vara friska. Däremot, om bilden visar en frisk individ som är ute och motionerar kommer fler respondenter ange att de är mindre friska.
Talande webb
Ytterligare hjälpmedel som framförallt appliceras i digitala enkäter är möjligheten att få frågor och svarsalternativ upplästa, så kallat talande webb. Funktionen talande webb blir allt vanligare, speciellt på statens officiella hemsidor. Med talande webb kan respondenten markera delar av texten eller hela sidan för att få det uppläst för sig och i vissa fall kan respondenten även välja hastighet på rösten som läser upp texten.
Specifika respondentgrupper
Andra kongitiva nedsättningar kan kräva grafik eller ljud för att respondenterna skall kunna förstå frågan. Att inkluderna bilder och ljud är ofta fördelaktigt med alla respondentgrupper då det inte enbart kan förtydliga frågor och koncept utan ävem göra formulär mer tilltalande och intresseväckande. För vissa respondentgrupper är det dock nödvändigt att inkludera dessa medier. Exempel på sådana respondenter kan vara synnedsatta som behöver få frågor upplästa för sig.
Ytterligare en respondentgrupp som drar nytta av bilder och ljud är barn. Till att börja med tenderar barn att tolka frågor bokstavligt. De kan till exempel svara “nej” på frågan ifall de varit på skolutflykt i veckan, därför att de i själva verket har varit på en klassutflykt. Att i detta läge inkludera bilder kan förtydliga vad som efterfrågas och minska risken för missförstånd. Utöver detta kan bilder bidra som ett intresseväckande stimuli och göra enkäten mer tilltalande i sin helhet. Det samma gäller för ljud. Ljud- och videofiler kan framförallt assistera med att bibehålla intresset. För små barn kan dock möjligheten att få frågorna upplästa vara helt nödvändigt då det lätt blir tröttsamt att själv läsa många frågor under kort tid.
Relaterade inlägg
- Datainsamling
- Datainsamling
- Datainsamling