Enkäter och frågeformulering till barn och unga
19 november, 2024
Barn och unga
Enkäter och frågeformulering till barn och unga
”FN:s Barnkonvention är lag i Sverige - och för oss är det en självklarhet att arbeta i linje med den och att anpassa våra metoder så att vi kan samla in svar från barnen själva i så stor utsträckning som det går”
Enligt Barnkonventionen artikel 12 har barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Sverige lever idag inte upp till Barnkonventionen i flera avseenden. Det är något som vi vill ändra på.
Hur säkerställer vi hög validitet?
En stor utmaning med undersökningar till yngre barn handlar om hur frågorna ska formuleras. Frågorna behöver vara ställda så att barnen tolkar dem på det vis som är avsett, vilket inte alltid är helt enkelt. Detta är nödvändigt för att svaren man samlar in ska vara tillförlitliga och ha hög validitet.
- Validitet handlar i grunden om mätningars relevans. Det vill säga i hur hög grad en undersökning verkligen mäter det man vill mäta.
När ett barn (eller en vuxen för den delen) svarar på en enkätfråga inleds en kognitiv process. Detta refererar till hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information. Den kognitiva modell över svarsprocessen som fått mest spridning är Tourangeaus fyrstegsmodell. Den kan också kallas CASM-modellen (CASM – Cognitive Aspects of Survey Methodology) och den fokuserar på hur de som svarar kommer fram till ett svar.
De 4 stegen i CASM-modellen är:
- Förståelse av frågan: vad betyder enskilda ord och begrepp? Vad är det som efterfrågas?
- Minnesåterkallning (hämta information) från minnet: vilken information måste hämtas? Vilken strategi för att minnas använder respondenten?
- Bearbetning: bearbetning av den återhämtade informationen utifrån hur frågan har förståtts.
- Lämna svar: anpassning av det individuellt formulerade svaret till de befintliga svarsalternativen i blanketten.
- Steg 1: Förståelse
I första steget behöver respondenten förstå frågan. Kan respondenten alla ord? Förstår hen formuleringen och vilken typ av svar som är förväntat? Om frågan inte är begriplig är det svårt eller till och med omöjligt att ge ett informativt och sanningsenligt svar.
- Steg 2: Minnesåterkallning
När frågan väl är förstådd krävs det ofta att respondenten har en viss typ av information för att kunna besvara den. Därmed krävs det att respondenten minns den information som är
nödvändig för att kunna ange ett svar. Frågan kan till exempel handla om att be respondenten komma ihåg hur många gånger under sitt liv hen besökt en viss plats eller hur gammal respondenten var första gången hen drack alkohol. För vissa frågor är det svårare att minnas den nödvändiga informationen än vad det är för andra. Att minnas vad man åt igår är till exempel lättare än att minnas vad man åt till middag för ett år sedan.
- Steg 3: Bearbetning
När frågan är förstådd och informationen återhämtad gäller det att bedöma och bearbeta den information som respondenten hämtat. Är informationen rimlig och logisk? Hur säker är respondenten på att hen minns rätt?
- Steg 4: Lämna svar
Det fjärde och sista steget handlar om att faktiskt lämna ett svar på frågan. Även om det verkar rätt fram kan även detta steg gå fel. Respondenten kan till exempel lämna ett felaktigt svar därför att det rätta svarsalternativet inte finns tillgängligt, eller därför att tidigare steg inte har genomförts korrekt. Andra problem som kan förekomma är ”social desirability bias” vilket är när respondenten svarar så som den tror man bör eller tror att intervjuaren tycker, eller ”aquiescence” vilket är när respondenten håller med i alla avseenden utan reflektion.
Vill du veta mer?
Artikeln är skriven av Cecilia Helander, senior projektledare och konsult på Lysio. Cecilia har under många år jobbat med enkäter till barn. Hon har bakgrund i statsvetenskap och sedan läst utvecklingspsykologi – människan psykologiska utveckling under barn och ungdomsår.
Läs även hennes artikel om hur du ska tänka när du ställer frågor till yngre barn!
Relaterade inlägg
- Metoder
- Metoder
- Metoder