Undersökning om barn i multidimensionell fattigdom i Dalarna
Barn & Unga
På uppdrag av Länsstyrelsen i Dalarnas län utredde Lysio Research situationen för barn i multidimensionell fattigdom i Dalarna. Arbetet pågick från december 2024 till maj 2025. Syftet med uppdraget var att synliggöra barns upplevelser och berättelser av att leva i relativ fattigdom och belysa konsekvenserna av relativ fattigdom för uppfyllandet av andra rättigheter enligt barnkonventionen.
Under utredningen inhämtade Lysio även synpunkter från aktörer inom civilsamhälle och offentlig sektor som möter barn i ekonomisk utsatthet i länet. Detta underlag, tillsammans med forskningsbaserade insikter, låg som grund för rekommendationer till offentlig sektor och civilsamhälle för att stärka rättigheter hos barn i multidimensionell fattigdom i Dalarnas län.
Metod och genomförande
Projektet genomfördes i två etapper. Den första etappen genomfördes av arbetsgruppen för social hållbarhet på Länsstyrelsen i Dalarnas län, och bestod av en kvantitativ lägesbild av rättighetsläget i länet. Lysio Research fick även i uppdrag att omarbeta denna del genom bland annat framtagande av grafer för att möjliggöra jämförelse mellan kommunerna i länet.
Den andra etappen genomfördes av Lysio Research och bestod av kvalitativa intervjuer med barn, vårdnadshavare och företrädare från offentlig verksamhet och civilsamhälle. Totalt intervjuades 11 barn, 6 vårdnadshavare till barn i åldrarna 0-7 år, samt 11 yrkesverksamma.
Det slutliga resultatet presenterades i en omfattande rapport, där det kvalitativa materialet vävdes samman med aktuell forskning och statistik på området. Rapporten utmynnade i rekommendationer för att stärka rättighetsläget bland barn och unga i multidimensionell fattigdom.
Resultat
I rapporten som redovisar resultatet framträder en komplex bild av rättighetsläget för barn i ekonomisk utsatthet. I många fall påverkar barnens ekonomiska utsatthet deras möjligheter att uppfylla sina rättigheter inom andra områden – vilket gör att det går att tala om multidimensionell fattigdom. De ekonomiska svårigheterna får ofta konsekvenser inom en lång rad olika områden. Till exempel kan trångboddhet påverka skolresultat, och den ekonomiska pressen kan drabba familjer hårt, med sjukskrivning och utmattning till följd.
Samtidigt framgår att erfarenheterna skiljer sig åt. För vissa är den ekonomiska situationen mer kännbar, medan andra inte reflekterar lika mycket över den. Många av barnen som har intervjuats uttrycker att de mår bra och flera känner inte att de saknar så mycket. Däremot är det tydligt att många barn påverkas av att vara ekonomiskt avvikande, och utvecklat strategier för att hantera det. Det kan till exempel handla om att ljuga om varför man inte kan delta på aktiviteter, eller tona ned sina önskemål och behov inför sina föräldrar.
I intervjuer med offentlig sektor och civilsamhälle framgår även att det finns en grupp särskilt ekonomiskt utsatta barn, där familjen inte alltid har råd att se till att det finns tillräckligt med mat hemma eller med nödvändig utrustning för fritidsaktiviteter. För dessa barn är rättighetsläget särskilt utmanande.
Projektledare/konsulter: Cecilia Helander, Ingrid Dahlén, Daniel Sturesson


